Författare: admin

Jag har blandade känslor för utsagor som börjar med ”Forskning visar att …”

Å ena sidan är det förstås bättre att kunna visa på vetenskapligt stöd än att inte kunna göra det. Men å andra sidan så blir effekten ofta motsatsen till att stimulera kritiskt tänkande. Att tänka kritiskt, långsamt och ifrågasättande är inte på något sätt enkelt. Genom att anföra forskning, eller som i artikeln som länkas här, ”neuroscience” blir människor oftast mer okritiska än tvärtom. ”Vilken forskning?” borde följdfrågan vara. Och ”på vilket sätt är den forskningen relevant?”. Etc.

En intressant aspekt som tas upp i artikeln är det perspektivskifte som uppstår när man betraktar en person som ansvarigt subjekt, kontra passiv utförare av vad dess hjärna har fått för sig …

http://www.theregister.co.uk/2015/04/21/irrelevant_neuroscience_info_makes_psychological_explanations_appealing/

Innan man ska lära sig något är det bra att gissa vad man kommer lära sig.

Men bara om det är en ”intelligent gissning”, så att vi åtminstone kommer nära. Helt vilda gissningar har ingen direkt effekt.

I experimentet som beskrivs i artikeln fick personer tretton sekunder på sig att para ihop besläktade ord, men ena gruppen tvingades först gissa i åtta sekunder vad det andra ordet skulle vara innan de fick se det i fem sekunder. Båda grupperna hade alltså samma uppgift på tretton sekunder, men gissningsgruppen var överlägsen.

http://www.baycrest.org/research-news/its-better-for-memory-to-make-mistakes-while-learning-but-only-if-guesses-are-close-but-no-cigar/

”Inget du lär dig idag är din kunskap idag. Det kan bli din kunskap, om någon månad eller så förutsatt att du håller den vid liv under tiden.” Detta är ett budskap jag brukar hamra in när jag möter studenter, för att betona att lärande är en process och att (spaced) repetition är nödvändigt.

Men vissa minnen sitter verkligen direkt. Under vissa omständigheter lär vi oss saker omedelbart. ”Äter jag det här får jag ont i magen”, t.ex. I studien här sätts ”one-shot” lärande i motsats till det gradvisa lärandet som sker lite i sänder, och en huvudfaktor verkar vara just osäkerhet. När det inte går att med säkerhet bestämma vad sambandet är, då skapas sådana här kopplingar.

Dock hade det ju varit intressant att veta hur pass varaktiga dessa minnen är, något jag inte ser nämnas i artikeln.

http://medicalxpress.com/news/2015-04-one-shot-brain.html

Bra exempel på minnesteknik i praktiken! Kombinera med tiominutersregeln, dvs förhör dig själv tio minuter efter att skapat dessa associationer.

http://9gag.com/gag/3968335

Inte allt vi kan och minns är saker vi själva lärt oss. Vissa instinkter, som att vi gillar sockar och att spindlar ser otäcka ut, är sådant vi bara vet. Men det slutar inte där. Finns det någon gräns för hur pass komplex kunskap som kan ärvas?

http://blogs.scientificamerican.com/guest-blog/genetic-memory-how-we-know-things-we-never-learned/

Lundaforskare förespråkar nationell satsning på digitala prov: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/infor-digitala-nationella-prov_8862904.svd

Det är förstås ganska självklara saker de påpekar. Idén med ett par tre prov per läsår ger jag däremot inte mycket för: gränsen mellan prov och inlärning kommer att gradvis suddas ut, förutspår jag, då själva prövandet, testandet, är en central del av inlärningen. Den motsvarar det jag i studietekniksammanhang kallar ”Efter”, dvs att arbeta med saker vi redan har lärt oss och tar fram igen. Digitala verktyg som underlättar detta kan på samma gång användas för den objektiva utvärdering som de nationella proven ska stå för. Om verktygen utformas korrekt minskar behovet av särskilda provtillfällen, vilka ofta nog inte är optimala för att korrekt mäta kunskaper.

A full description of the People-Placing Mnemonic for learning Chinese characters, hanzi, is now available!